KVR_header_ny_II.jpg

Biologi

Genom att analysera organismsamhällen och med kännedom om de förekommande arternas krav, kan man utläsa förhållandena i miljön. Syftet med en undersökning av ett vattenområde är ofta att kartlägga miljöpåverkan av ett utsläpp. Eftersom en miljöpåverkan är likställt med effekter på biologiska system är det därför naturligt att göra direktstudier av biologin. Inom Kävlingeåns recipientkontrollprogram utförs undersökningar av bottenfauna.

Bottenfauna

Med bottenfauna menas alla de smådjur, såsom snäckor, iglar, maskar, insekter och musslor som lever hela eller delar av sina liv i vatten. Bottenfaunan är en viktig födoresurs för t ex fisk. Bottenfaunans artsammansättning påverkas av en rad olika faktorer såsom bottentyp, vegetation och klimat, men även av andra faktorer som t ex vattnets närings- eller försurningsstatus. Vid lokaler som är lämpliga för bottenfaunastudier (hård botten, lämpligt djup) kan man med god säkerhet fastställa vattendragets försurningsstatus.

Eftersom bottenfaunadjuren levt i vattnet under en längre tid (månader) avspeglar resultatet miljöpåverkan i ett längre tidsperspektiv, och ger mer fakta än de stickprov som vattenkemin utgör.

BFprovtagn-046red.jpg

Kävlingeåns bottenfauna

Kävlingeåns vattensystem har en artrik bottenfauna, med 40 – 50 olika arter i flertalet vattendrag. Faunan är på många ställen påverkad av näring och ofta är tätheten av djur hög, med flera tusen individer per kvadratmeter. Faunan är även påverkad av hydrologiska förändringar i vattendragen och landskapet.

Vid de fem lokaler som undersöks i vattenkontrollen, har Kävlingeån vid Högsmölla och Bråån vid Örtofta bedömts ha en måttligt hög föroreningspåverkan, medan Klingavälsån och Björkaån (Björka och Eggelstad) inte visat någon föroreningspåverkan. Klingavälsån har ofta lite lägre artantal, vilket beror på den sandiga bottnen. Den rödlistade och starkt hotade tjockskaliga målarmusslan finns fortfarande kvar i Björkaån samt i Brååns övre delar. I Björkaån har fler ovanliga arter påträffats, t ex skalbaggen Riolus cupreus och dagsländan Baetis liebenau.

Sötvattensmärlan är en karaktärsart i vattensystemet. Renvattendjur som dagsländor och bäckvattenbaggar är vanliga, liksom snäckor och nattsländor. Föroreningsindikerande djur som sötvattensgråsugga och iglar är också vanligt förekommande. Bäcksländor finns mest i de mindre bäckarna.

Bottenfauna.JPG

Eslövs kommun

Hörby kommun

Höörs kommunKävlingeå kommun

Lomma kommun

Lund_kmn_logo.jpgSjöbo kommun

tomelilla75px.gif

VA-syd_logo.png

Sydvatten.png