Dammar och våtmarker

Anläggning av dammar och våtmarker är en av de mest omfattande åtgärderna inom Vattenvårdsplanen för Kävlingeån. Dammar och våtmarker fungerar som naturliga reningsverk och hjälper till att reducera mängden kväve och fosfor.

Kväve reduceras normalt mest genom s k denitrifikation. Det är en process som ombesörjs av bakterier och som innebär att det kväve som finns i vattnet som nitrat omvandlas till luftburet kväve i form av kvävgas. Luften innehåller naturligt cirka 78 % kväve. Reduktion sker också genom att kväve tas upp i vegetationen eller binds i organiskt material i sediment.

För fosfor finns ingen process som för bort ämnet permanent från vattenmiljön. Liksom kväve tas fosfor upp av växterna under vegetationssäsongen. Men den dominerande reduktionen sker genom att fosfor ansamlas i bottensediment. Här kan det vara fråga om fosfor i organiskt material, det vill säga döda växter och djur, men också fosfor bundet till jordpartiklar som lagras i sedimenten.

Vill du veta mer om hur det går till att anlägga en damm eller våtmark ska du klicka här.

Intresserad av damm eller våtmark?

Intresserad av damm eller våtmark?

Är du intresserad eller vill veta mer om att anlägga damm eller våtmark, vattendragsrestaurering, behovsanpassade skyddszoner eller reglerad dränering skall du kontakta Anna Olsson eller Jonas Johansson på Vattenrådets kansli 046-355000 vxl eller Karl Holmström och Tette Alström på Ekologgruppen 0418-76750.

 

Prickarna på kartan motsvarar en anlagd damm eller våtmark inom Kävlingeå-projektet som pågick mellan 1995-2011. Även inom Vattenvårdsplanen kommer dammar och våtmarker att anläggas för rening av kväve och fosfor samt för att gynna växter och djur.