I enlighet med Vattenvårdsplanen ska några utredningar av åtgärder som på sikt kan komma att införlivad i åtgärdspaketet som ska bidra till att förbättra vattenkvaliten i Kävlingeån utföras. Därutöver skall ett förbättrat planeringsunderlag tas fram för ytterligare några åtgärder. Nedan beskrivs de planerade utredningarna i korthet.

Reglerad dränering

Genom att sätta reglerbara brunnar i befintliga täckdikningssystem kan man genom reglering av vattennivåerna i dräneringssystemet minska både kväve och fosforförlusterna från ett åkerfält och samtidigt få en bättre skörd eftersom man kan bevattna grödan underifrån. Reglerad dränering sker genom att vattennivån i befintliga eller nya brunnar regleras.

Inom Vattenvårdsprogram Kävlingeån skall lämpliga områden lokaliseras hos intresserade markägare. Under förutsättning att det går att erhålla ersättning från miljöinvesteringsstödet skall projektet verka för att reglerad dräning genomförs. Arbetet inom för Vattenvårdsprogram Kävlingeån föreslås omfatta:
  • lokalisering av lämpliga lägen
  • markägarkontakter
  • undersökning av finansieringsmöjligheter
  • projektering
  • kostnadsberäkning

Plan för flödesreglering

Åtgärdsarbetet inom Kävlingeåns avrinningsområde föreslås inta en aktiv roll i arbetet med att förebygga risken för oförutsedda översvämningar inom avrinningsområdet, såväl som risken för perioder med lågvattenföring som kan skada det biologiska livet i vattnet.

Vattenvårdsprogram Kävlingeån föreslås verka för en ökad samverkan om flödesproblematiken inom hela avrinningsområdet.

Arbetet inom för Vattenvårdsprogram Kävlingeån föreslås omfatta:

  • lokalisering, genom kartläggning av områden med problem med översvämningar eller låg vattenföring
  • identifikation av orsaker till översvämningarna och vattenföringsproblem samt berörda aktörer
  • samrådsmöten mellan olika parter för att komma fram till gemensam syn på problem och lösningar
  • åtgärdsförslag
  • markägarkontakter
  • ansökan om finansiering

Åtgärder vid källan

Åtgärderna gällande näringsläckage omfattar gödslingsteknik och tidpunkt för gödsling, odling av olika grödor, markvård för att förbättra jordstrukturen, bearbetning av jorden, dränering och vattenhushållning, djurhållning mm. Alla dessa åtgärder ligger inom ramen för vad lantbrukaren själv, och med olika typer av stöd, kan genomföra. Teknikerna utvecklas dock hela tiden genom forskning. Därför är informationsspridning, med syfte att åtgärderna ska anpassas till den aktuella brukarens förhållanden, oerhört viktig.

Arbetet inom Vattenvårdsprogram Kävlingeån föreslås verka för att:

  • rådgivning genom Greppa Näringen styrs till områden där läckage-begränsningar är mest angelägna och till geografiska åtgärdsområden där aktivt vattenvårdsarbete initierats.

Behovsanpassade skyddszoner

Längs många av våra vattendrag i jordbrukslandskapet finns skyddszoner. De är till nytta för till exempel ytavrinning, fungerar som gångstråk, viltkorridorer och gynnar den biologiska mångfalden. Men det är inte alltid som de är effektiva när det gäller att fånga upp näringsämnen som till exempel fosfor. Då är det bättre att anlägga skyddszoner där behovet är som störst och det är inte alltid längs ett vattendrag. Det kan handla om svackor eller runt dräneringsbrunnar.

Vattenvårdsprogram Kävlingeån föreslås att inom erosionskänsliga områden undersöka möjligheten att anlägga behovsanpassade skyddszoner i åkermarken och i anslutning till vattendragen. Arbetet genomförs under förutsättning att skyddszonerna kan erhålla en tillräckligt god ersättning från miljöinvesteringsstödet för att vara intressant för markägarna.

Arbetet inom ramen för Vattenvårdsprogram Kävlingeån föreslås omfatta:

  • lokalisering främst baserad på behov av näringsretention och ytavrinningsproblem
  • samordning med intressen för biologisk mångfald och rekreation
  • kontakter med markägare och andra berörda
  • åtgärdsförslag innehållande anläggning, utformning och skötsel, ansökan om finansiering samt genomförande.

Planering av 30 åtgärdsområden

Vattenvårdsprogram Kävlingeån föreslås arbeta med ett större antal åtgärder än vad som var aktuellt inom ramen för Kävlingeåprojektet.

Tanken är att genomföra ett brett åtgärdsarbete inom ett geografiskt avgränsat delavrinningsområde. Arbetet kan dels bygga på befintliga lokala nätverk, dels på en geografisk närhet till det vatten vars värde man vill förbättra. Det lokala engagemanget måste löna sig i en synbar/mätbar förbättring i de lokala vattenmiljöerna.

Målet är därför att arbeta med ett så brett åtgärdspaket som möjligt för att kunna uppnå t ex en målsättning med god vattenstatus. Det bör då även finnas en möjlighet att anknyta till de vattenförekomster som identifieras inom Kävlingeåns avrinningsområde och därmed till den statusklassning som görs av vattenmyndigheten. De flesta geografiska områden kommer dock att vara mindre. Det bör ändå vara möjligt att knyta åtgärdsarbetet till vattenförvaltningens 6 åriga arbetscykel och jämföra med de utvärderingar av vattenstatusen som återkommande görs inom detta arbete. En grundförutsättning i detta arbete är att alltid beakta kostnadseffektiviteten för de åtgärder som genomförs och jämföra med andra åtgärder som ger likartad nytta.